Foto hämtat från pixabay. Uppladdat av Daria- Yakoleva.

Vi svenskar fikar väldigt mycket. Många av oss har som vana att dricka en kopp kaffe på rasten. Enligt naturskyddsföreningen dricker en genomsnittlig svensk 1000 koppar kaffe under ett år. Men hur produceras kaffe och är produktionen hållbar?

Kaffe produceras på olika håll runt om i världen. Brasilien är den största producenten enligt naturskyddsföreningen. Nästan var tredje kaffeböna kommer från Brasilien. Men det odlas även i ett 80- tal andra länder till exempel i Vietnam. Det odlas även i östra Afrika, i länder som Etiopien, Kenya och Kongo. I Etiopien finns fortfarande viltväxande kaffe som dock är hotat. Den genomsnittliga skörden är 800 kg per hektar enligt FAO, men det är stora skillnader mellan länder. 6 % av den totala arealen för allt kaffe som odlas i hela världen odlas ekologiskt (Naturskyddsföreningen). 

Hur kaffet odlas skiljer sig mycket. Dels mellan länder och dels mellan kaffeplantor. Det finns två huvudtyper av kaffe, Arabica och Robusta. De odlas lite olika då Arabica är värmekänslig och odlas i lägre temperaturer än Robusta. Arabica odlas även på högre höjd än Robusta. Kaffe odlas med fördel i skugga av andra träd. Det skapar en liknande miljö som för viltväxande kaffe. Det motverkar dessutom ogräs och minskar risken för sjukdomar. Forskare har också upptäckt att många fågelarter trivs vid de skuggiga kaffeodlingarna. I många länder (till exempel Brasilien som har störst produktion) odlas kaffe i stora monokulturer. I dem plantagen används dessutom mycket bekämpningsmedel. Den typen av odlingar har visat sig vara känslig för skadedjur och innebära minskad biologisk mångfald. Problemen med skadedjur och mindre biologisk mångfald hänger ihop. Med de stora plantagen minskade till exempel antalet fåglar vilket gynnade många skadedjur. De många skadedjuren ledde till att mycket bekämpningsmedel användes vilket påverkade den biologiska mångfalden negativt. 

Foto hämtat från pixabay. Uppladdat av danramirez.

Kaffebönan är egentligen frön. I varje bär ligger 2 bönor inbäddade. För att underhålla produktionen mellan skördarna rensar bönderna ogräs och beskär träden. Men skörden är den del i produktionen som kräver mest jobb. Man ser på färgen när bären är mogna för skörd (de blir röda istället för gröna). Bären mognar dock ojämnt och plockas de vid samma tillfälle blir kvaliteten sämre än om de plockas i omgångar. Efter skörden kan kaffet processas på flera olika sätt. Traditionellt sprids bären ut för att torkas innan fruktköttet avlägsnas. En annan metod är att ta bort fruktköttet med mekaniskt och sen jäsa bären i vatten för att få bort det sista fruktköttet. Den processen riskerar att leda till vattenföroreningar. Sen sker rostning och malning.  

I många fall används starka bekämpningsmedel inom produktionen. Omfattningen varierar. Generellt används mer bekämpningsmedel i Latinamerika än i Afrika (naturskyddsföreningen). Det förekommer oftare på plantager än i småbruk. I Brasilien används 15 kg bekämpningsmedel per hektar. Det är dock svårt att bedöma kemikalieanvändning utifrån ytor då kemikalierna är olika giftiga. Några gram av en sort kan skada en lika stor yta som flera kg av en annan sort. Kemikalierna används för att minska ogräs, skadedjur och svampsjukdomar. Flera av kemikalierna som används (disulfoton, klorpyrifos, endosulfan, lindan och parakvat) är förbjudna inom EU. Problem med kemikalierna är att de påverkar ekossystem genom att skada flera arter. I många fall utvecklar dessutom skadedjur och ogräs resistens efter en tids besprutning. De innebär hälsorisker för odlarna och kan även innebära risker för konsumenterna. Det finns flera rapporter om bönder som dött till följd av förgiftning från bekämpningsmedlen (naturskyddsföreningen). Studier har påvisat kemiklaierester i urin hos människor efter att ha druckit kaffe (naturskyddsföreningen). Det finns inget program för att regelbundet testa kemikaliehalterna i kaffe varken i Sverige eller Eu.

Bortsett från kemikalieanvändningen finns det några andra möjliga hållbarhetsproblem inom produktionen. Till exempel att skogsområden som utgör viktiga ekosystem skövlas för att ge plats åt kaffeproduktion. Samtidigt har produktion av kaffe i skugga visat sig ha positiva effekter på biologisk mångfald. De är inte lika rika miljöer som skogarna de ofta ersätter men ses som ett bättre alternativ än andra jordbrukslandskap man tror annars skulle bedrivas där. Därför betraktas ofta de odlingarna som positiva för miljön. Mycket vatten används inom kaffeproduktion. Dels för att jäsa bort fruktkött och dels för att vattna. Det kan leda till hårt tryck på vattenresurserna inom vissa länder. Miljöekonomiska har beräknat att det går åt 140 liter vatten per kaffekopp.

Kaffe innebär ju en försörjning för många människor men de har ofta dåliga arbetsvillkor där de till exempel riskerar förgiftning. Ofta är det säsongsarbetare som har hand om skörden. De kan tjäna omkring 15-20 om dagen. Barn brukar inte anställas men det förekommer att de hjälper föräldrarna. Barnens skolgång drabbas dessutom då föräldrarna säsongsarbetar. Enligt fairtrade har många kaffeodlare svårt att leva på produktionen. När det blir svårt att leva på produktionen ökar risken för barnarbete. Fairtrade ger bönderna en premie vilket kan leda till att barnen till exempel kan studera vidare. Därför kan det göra stor skillnad för bönderna att köpa fairtrade- märkt kaffe. Kemikalier är ett stort problem för bönderna. I en studie i Jamaica hade de flesta kaffeodlarna sjukdomssymptom orsakade av bekämpningsmedlen (naturskyddsföreningen). Ofta har inte arbetarna skyddsutrustning eller utbildning kring vilka kemikalier som används och deras hälsoeffekter. Genom att välja ekologiskt kaffe bidrar man till mindre kemikalier och bättre arbetsvillkor för bönderna. 

Klimatförändringar oroar många kaffebönder. Ökande mängder regn och högre medeltemperatur i Colombia har till exempel försvårat odling av Arabica (svt, 2011). Det leder till att fina kaffesorter ersätts med mer tåliga. Tillexempel har Arabica plantan Caturra, som ger fint kaffe men är svårodlad, bytts ut i Colombia. Colombiska forskare har istället tagit fram en ny sort de kallar Castillo i de egna labben. När det regnar alltför kraftigt sköljs jord bort och då får plantorna mindre näring. När odlarna är fattiga kan det vara svårt för dem att anpassa sin produktion till ett nytt klimat och de blir då extra utsatta.

Foto hämtat från pixabay. Uppladdat av suju.

Vete, sädesslaget som i boken ”Sapiens” beskrivs som det som förändrade människors liv från samlare till jordbrukare. Enligt boken ledde det inte till ett bättre liv. Människorna fick arbeta hårdare och drabbades av förslitningsskador. Kosten blev ensidigare och vid dåligt väder kunde skördarna förstöras och svält utbryta. Med jordbrukarsamhället kom ägande och därmed krig och konflikter. Enligt författaren uppstod situationen troligen ogenomtänkt. Människorna upptäckte vetet och ökade i antal. De blev beroende av det och tvungna att fortsätta odla. För vetets del var det en evolutionär framgångssaga. Ibland tänker jag på det nu när tekniken utvecklas. Hur utveckling liksom kan ta över och låsa fast människor i situationer.

Vete är det spannmål som odlas mest i Sverige (Jordbruksverket). Vete odlas på nästan 15 % av Sveriges åkerareal (saltåkvarn). Vete delas in i höstvete som sås på hösten och vårvete som sås på våren. Höstvete är vanligast i Sverige, 2,2 miljoner ton höstvete skördas i Sverige varje år (lantmännen). Det utgör 41 % av Sveriges totala spannmålsskörd. Vårvete utgör 7 % av spannmålsskörden. Vete finns i produkter vi äter ofta: bröd, flingor, pasta, fikabröd... 

Det brukar gå att odla vete på styv lerjord utan att plöja. Men om vete ofta odlas är det bättre att plöja då gamla veterester kan sprida sjukdomar. Det finns flera skadegörare på vete. Svartpricksjuka är till exempel en smitta som sprids med regndroppar och drabbar vete vid regnigt väder under vår och sommar. Snömögel är en svamp som gynnas av att snötäcket ligger kvar länge. Vetedvärgsjuka är ett virus som sprids med den randiga dvärgtriten (en insekt). Viruset överlever i levande växter och jordbearbetning minskar därför risken för virusspridning. Andra skadegörare är gulrost, vetemyggor och sädesbladslöss. För att undvika skadegörare används jordbearbetning, olika växtföljder och kemiska bekämpningsmedel. Olika sorter av vete är olika känsliga så man väljer även sorter som är mer lämpade för den aktuella platsen.

Foto hämtat från pexel.

Foto hämtat från pixaby

Jordgubbar är ju väldigt starkt förknippade med sommar. Här kommer ett inlägg med information om dem som jag har sökt upp. Jordgubbar är lite speciella då de inte är en art utan en hybrid som odlats fram genom korsning av två smultronarter. För att få den smak man ville ha användes scharlakanssmultron från östra Nordamerika och för att de skulle bli stora användes jättesmultron från Chile (POM- programmet för odlad mångfald). Korsningen mellan smultronen påbörjades i Frankrike runt 1740- talet och jordgubbar introducerades i Sverige på slutet av 1700-talet. Jordgubbarnas latinska namn är Fragaria x ananassa och de ska därför ha kallats för ananassmultron när de först introducerades i Sverige. Vetenskapligt sett är jordgubben inte ett bär utan en så kallad skenfrukt. Den är en ”uppsvälld blombotten” och de gula prickarna på är de riktiga frukterna. Jordgubbsplantan tillhör familjen rosväxter. 

I Sverige konsumeras 15 000 jordgubbar varje år (naturskyddsföreningen). Odlingar sker över hela Sverige men framförallt i skåne och Blekinge. Odlingssäsongen i Sverige varar från slutet av maj till början av september. Långa dagar och svala nätter ger bra förutsättningar. Jorden bör vara genomsläpplig och väldränerad. Det underlättar om odlingen ligger i öppen terräng som gärna sluttar då jorden torkar snabbare under dem förutsättningarna. Man minskar då risken för svampangrepp då svamp trivs i fukt. Jordgubbar är anses allmänt vara svåra att odla då de är känsliga för insekt och mögelangrepp. Besprutning är därför vanligt (livsmedelsverket). I Sverige besprutas jordgubbsodlingar i snitt 7,8 gånger under växtsäsongen (naturskyddsföreningen). Jordgubbar är även känsliga för frost och torka.

Jordgubbar anses ha vissa positiva hälsoeffekter. De innehåller tillexempel mycket c-vitamin och folat (livsmedelsverket). C-vitamin är en organisk syra som bland annat hjälper kroppen att ta upp järn. C-vitamin har även funktioner som stärker hud, tänder och skelett. Förutom c- vitamin innehåller jordgubbar antioxidanter som har antiinflammatoriska effekter. Enligt mittkok.expressen.se är svenska jordgubbar ofta sötare än utländska. Det beror på att vi har svala nätter vilket gör att färre sockerarter förbrukas i plantan.

Samtidigt som jordgubbar är nyttiga och uppskattade oroar besprutningen. Livsmedelsverket menar att det inte är någon fara och hänvisar till deras stickprovskontroller 2018. Där hittades inga prover med halter av bekämpningsmedel över gränsvärdena. De menar även att svenska jordgubbar generellt innehåller mindre bekämpningsmedel än importerade jordgubbar. Naturskyddsföreningen påpekar dock att jordgubbar är bland de mest besprutade grödorna. De varnar för att det saknas kunskap om hur miljö och hälsa långsiktigt kan påverkas av besprutningen. Världsnaturfonden har varnat för spanska jordgubbar då odlingar tär på naturresurserna. Vatten leds illegalt till odlingarna vilket har dränerat området. Det ska ha lett till att floden Rocina torkats ut. Jordgubbarna skyddas även av långa plasttunnlar vilket har lett till att plastavfall spridit sig. 4500 ton plast bedöms komma från odlingarna och hamna i omgivande miljö varje år. Dessutom används bekämpningsmedlet brommetan trots att det är förbjudet inom EU. WWF har därför uppmuntrat till bojkott av spanska jordgubbar. Extrakt skrev 2017 att miljöorganisationen Environmental Working Group mätt halterna av bekämpningsmedel i flera frukter och grönsaker. De fann att det kunde finnas rester från 22 olika bekämpningsmedel i en jordgubbe. Vissa av bekämpningsmedlen som hittades var såna som anses orsaka bidöd. EU-organet EFSA har också sett i mätningar att jordgubbar överstiger lagliga nivåer av rester från bekämpningsmedel. Men de ser inga risker med det utan har uttalat att bara för att den lagliga gränsen överskrids betyder det inte nödvändigtvis att säkerhetsgränsen överskrids. Personligen tycker jag det är ett konstigt uttalande då man borde kunna förvänta sig att lagarna följs. Särskilt när man har sett negativa effekter av odlingar som i spanien. Dessutom menar ju naturskyddsföreningen att kunskap om hur kemikalier påverkar miljön och vår hälsa på lång sikt saknas.

Foto hämtat från pexels. Uppladdat av Marta Dzedyshko.   

Sedan mitten av 1900-talet kommer den mesta kakaon från Västafrika, framförallt Elfenbenskusten och Ghana exporterar mycket kakao (Fairtrade). I Sverige konsumerar en genomsnittlig person 7 kg choklad per år (Gefle dagblad, 2017). Men många är nog ovetande om fattigdomen, det hårda jobbet och förekomsten av barnarbete som ligger bakom produkten.

2016 var cirka 50 miljoner människor beroende av sitt arbete med kakao (fairtrade). Pågrund av många mellanhänder är det dock en låg andel av pengarna som går till kakaobönderna. De får cirka 6 procent av priset på den färdiga chokladprodukten. Många av kakao- odlarna tjänar omkring 2-4 kr per dag. 

Barnarbete är vanligt förekommande i kakaoindustrin (Fairtrade, 2017). På Elfenbenskusten ökade antalet barn som var involverade i skadligt arbete inom kakaoindustrin med 46 % mellan år 2009 och 2014. 2017 uppskattas hundratusentals barn arbeta inom kakaoindustrin. 

Arbetet med att producera kakao är både hårt och farligt på det sätt som det görs. Grunden i produktionen är att kakaoträd odlas. Kakafrukter växer på trädet. Odlarna måste vattna och gödsla träden och motverka angrepp från svampar och insekter (Jordbruksverket). Kakaofrukter skördas cirka två gånger om året. I varje frukt finns 20-50 kakaobönor. Bönorna läggs i stora kar där de får jäsa. Efter jäsningen soltorkas bönorna för att sen rensas, rostas och malas. Inom produktion används dock starka besprutningsmedel för att skydda träden från angrepp (Svenska Dagbladet 2009). Ofta saknar arbetarna som besprutar träden skydd. Det trots att bekämpningsmedlet kan orsaka skador på ögon och lungor och ge hudutslag. Angrepp på lungor kan i värsta fall till och med leda till döden. För att skära loss frukterna används machetes. Det har förekommit att arbetare råkat hugga av sig kroppsdelar under arbetet med macheterna.

Foto hämtat från pixaby. Uppladdat av jdcifuentes.

Fairtrade jobbar med att göra produktionen mer rättvis och hållbar för odlarna. De ger till exempel odlarna ett minimipris på kakaon och en premie som kan användas till exempel till skolor i lokalsamhällena (Fairtrade). De ställer också krav på demokrati och att odlarna ska ha rätt att uttrycka sina åsikter. Det finns även regler för kemikaliehantering. 

Därför är det viktigt att köpa fairtrade- certifierad choklad för att ge odlarna bättre arbetsvillkor men mycket finns att göra för att produktionen ska bli mer etisk och hållbar.