När jag var ute på promenad igår noterade jag att kanadagässen vid ån var borta. Blev lite nyfiken på vart, och när, de flyttar.

Kanadagåsen (Branta canadensis) är en nordamerikansk art. Den har sedan inplanterats i vissa europeiska länder (och på nya zeelanald!). Anledningen till inplanteringen i Europa har till exempel varit för att ha dem i zoologiska trädgårdar. 1870 ska de första Kanadagässen ha köpts in till Sverige för att ha i en trädgårdsförening i Göteborg. De ska ha köpts in till en zoologisk samling i London redan på 1600-talet. Men först på 1900- talet ska de ha spridit sig i Europa framförallt i England och Sverige. En anledning till att de spreds var för jaktintressen. Så sent som 1970- talet ska kanadagäss ha inplanterats i Sverige. Förutom Sverige och England finns Kanadagäss även i Norge, Finland, Danmark, Tyskland, Frankrike, Nederländerna, Belgien, Ukraina och Ryssland. 

Flyttvägar skiljer sig beroende på vart kanadagässen lever. Gässen i Kanada och norra USA flyttar till Mexico och södra USA på vintern. Gässen i Europa verkar flytta söderut mer slumpmässigt. Många övervintrar i Danmark, Tyskland och Nederländerna. Det förekommer även att de tar sig till Spanien och Italien för att övervintra. I England hålls vatten ofta öppet konstgjord väg på vintern vilket har lett till att Kanadagässen stannar och övervintrar. Flytten brukar ske oktober till december. 

Foto hämtat från pixaby

 Foto hämtat från pixabay. Uppladdat av Daria- Yakoleva.

Vi svenskar fikar väldigt mycket. Många av oss har som vana att dricka en kopp kaffe på rasten. Enligt naturskyddsföreningen dricker en genomsnittlig svensk 1000 koppar kaffe under ett år. Men hur produceras kaffe och är produktionen hållbar?

Kaffe produceras på olika håll runt om i världen. Brasilien är den största producenten enligt naturskyddsföreningen. Nästan var tredje kaffeböna kommer från Brasilien. Men det odlas även i ett 80- tal andra länder till exempel i Vietnam. Det odlas även i östra Afrika, i länder som Etiopien, Kenya och Kongo. I Etiopien finns fortfarande viltväxande kaffe som dock är hotat. Den genomsnittliga skörden är 800 kg per hektar enligt FAO, men det är stora skillnader mellan länder. 6 % av den totala arealen för allt kaffe som odlas i hela världen odlas ekologiskt (Naturskyddsföreningen). 

Hur kaffet odlas skiljer sig mycket. Dels mellan länder och dels mellan kaffeplantor. Det finns två huvudtyper av kaffe, Arabica och Robusta. De odlas lite olika då Arabica är värmekänslig och odlas i lägre temperaturer än Robusta. Arabica odlas även på högre höjd än Robusta. Kaffe odlas med fördel i skugga av andra träd. Det skapar en liknande miljö som för viltväxande kaffe. Det motverkar dessutom ogräs och minskar risken för sjukdomar. Forskare har också upptäckt att många fågelarter trivs vid de skuggiga kaffeodlingarna. I många länder (till exempel Brasilien som har störst produktion) odlas kaffe i stora monokulturer. I dem plantagen används dessutom mycket bekämpningsmedel. Den typen av odlingar har visat sig vara känslig för skadedjur och innebära minskad biologisk mångfald. Problemen med skadedjur och mindre biologisk mångfald hänger ihop. Med de stora plantagen minskade till exempel antalet fåglar vilket gynnade många skadedjur. De många skadedjuren ledde till att mycket bekämpningsmedel användes vilket påverkade den biologiska mångfalden negativt. 

Foto hämtat från pixabay. Uppladdat av danramirez.

Kaffebönan är egentligen frön. I varje bär ligger 2 bönor inbäddade. För att underhålla produktionen mellan skördarna rensar bönderna ogräs och beskär träden. Men skörden är den del i produktionen som kräver mest jobb. Man ser på färgen när bären är mogna för skörd (de blir röda istället för gröna). Bären mognar dock ojämnt och plockas de vid samma tillfälle blir kvaliteten sämre än om de plockas i omgångar. Efter skörden kan kaffet processas på flera olika sätt. Traditionellt sprids bären ut för att torkas innan fruktköttet avlägsnas. En annan metod är att ta bort fruktköttet med mekaniskt och sen jäsa bären i vatten för att få bort det sista fruktköttet. Den processen riskerar att leda till vattenföroreningar. Sen sker rostning och malning.  

I många fall används starka bekämpningsmedel inom produktionen. Omfattningen varierar. Generellt används mer bekämpningsmedel i Latinamerika än i Afrika (naturskyddsföreningen). Det förekommer oftare på plantager än i småbruk. I Brasilien används 15 kg bekämpningsmedel per hektar. Det är dock svårt att bedöma kemikalieanvändning utifrån ytor då kemikalierna är olika giftiga. Några gram av en sort kan skada en lika stor yta som flera kg av en annan sort. Kemikalierna används för att minska ogräs, skadedjur och svampsjukdomar. Flera av kemikalierna som används (disulfoton, klorpyrifos, endosulfan, lindan och parakvat) är förbjudna inom EU. Problem med kemikalierna är att de påverkar ekossystem genom att skada flera arter. I många fall utvecklar dessutom skadedjur och ogräs resistens efter en tids besprutning. De innebär hälsorisker för odlarna och kan även innebära risker för konsumenterna. Det finns flera rapporter om bönder som dött till följd av förgiftning från bekämpningsmedlen (naturskyddsföreningen). Studier har påvisat kemiklaierester i urin hos människor efter att ha druckit kaffe (naturskyddsföreningen). Det finns inget program för att regelbundet testa kemikaliehalterna i kaffe varken i Sverige eller Eu.

Bortsett från kemikalieanvändningen finns det några andra möjliga hållbarhetsproblem inom produktionen. Till exempel att skogsområden som utgör viktiga ekosystem skövlas för att ge plats åt kaffeproduktion. Samtidigt har produktion av kaffe i skugga visat sig ha positiva effekter på biologisk mångfald. De är inte lika rika miljöer som skogarna de ofta ersätter men ses som ett bättre alternativ än andra jordbrukslandskap man tror annars skulle bedrivas där. Därför betraktas ofta de odlingarna som positiva för miljön. Mycket vatten används inom kaffeproduktion. Dels för att jäsa bort fruktkött och dels för att vattna. Det kan leda till hårt tryck på vattenresurserna inom vissa länder. Miljöekonomiska har beräknat att det går åt 140 liter vatten per kaffekopp.

Kaffe innebär ju en försörjning för många människor men de har ofta dåliga arbetsvillkor där de till exempel riskerar förgiftning. Ofta är det säsongsarbetare som har hand om skörden. De kan tjäna omkring 15-20 om dagen. Barn brukar inte anställas men det förekommer att de hjälper föräldrarna. Barnens skolgång drabbas dessutom då föräldrarna säsongsarbetar. Enligt fairtrade har många kaffeodlare svårt att leva på produktionen. När det blir svårt att leva på produktionen ökar risken för barnarbete. Fairtrade ger bönderna en premie vilket kan leda till att barnen till exempel kan studera vidare. Därför kan det göra stor skillnad för bönderna att köpa fairtrade- märkt kaffe. Kemikalier är ett stort problem för bönderna. I en studie i Jamaica hade de flesta kaffeodlarna sjukdomssymptom orsakade av bekämpningsmedlen (naturskyddsföreningen). Ofta har inte arbetarna skyddsutrustning eller utbildning kring vilka kemikalier som används och deras hälsoeffekter. Genom att välja ekologiskt kaffe bidrar man till mindre kemikalier och bättre arbetsvillkor för bönderna. 

Klimatförändringar oroar många kaffebönder. Ökande mängder regn och högre medeltemperatur i Colombia har till exempel försvårat odling av Arabica (svt, 2011). Det leder till att fina kaffesorter ersätts med mer tåliga. Tillexempel har Arabica plantan Caturra, som ger fint kaffe men är svårodlad, bytts ut i Colombia. Colombiska forskare har istället tagit fram en ny sort de kallar Castillo i de egna labben. När det regnar alltför kraftigt sköljs jord bort och då får plantorna mindre näring. När odlarna är fattiga kan det vara svårt för dem att anpassa sin produktion till ett nytt klimat och de blir då extra utsatta.

Foto hämtat från pixabay. Uppladdat av suju.

Snart dags för tiden då träden blir färgglada. Jag gillar känslan av stabilitet som kommer från träd.

Träden är uppbyggda med rötter som tar upp vatten och näring ur marken och blad och barr som innehåller klorofyll vilket innebär att fotosyntes kan genomföras där och ge trädet energi. Blad och barr tar upp både solljus och koldioxid som finns i luften. Anledningen till att träd har grenar är för att bladen ska spridas ut och inte skugga varandra. Även stammens syfte är att få upp bladen högt där de är oskuggade. Rent kemiskt består trädstammar framförallt av cellulosa (ca 50%), hemicellulosa (ca 30%) och lignin (ca 15-35%). Endast omkring 1 % av ett träd anses leva. Omkring 99% av trädcellerna är döda. Det som lever är löven, rottips och floeem.

Klorofyll är grönt pigment i bladen som fångar upp solljus till fotosyntes. Klorofyll är ljuskänsligt och behöver dels ljus för att produceras och kan dels bli förstört av alltför starkt ljus. Bladen är gröna på sommaren då de får mycket solljus vilket ökar produktionen av klorofyll. På hösten minskar däremot halten klorofyll och bladen tappar sin gröna färg. De blir istället gula. Den gula färgen kommer av gula pigment som kallas karotinoider. De finns hela tiden i bladen men framträder inte då det finns mycket klorofyll. 

Vissa träd får röda blad. Den röda färgen kommer från antocyaniner som trädet producerar. Det bildas när socker från fotosyntesen koncentreras i bladen där det reagerar med vissa proteiner. Det är samma pigment som gör äpplen röda. Halterna av antocyaniner påverkas av omgivande miljö. Det bildas mer vid mycket solsken, torka och vid plus temperaturer. Soliga, torra höstar ger därför ”finare” röda löv än molniga och regniga. Studier har visat att den röda färgen stoppar solljus och man tror därför den fungerar som ett solskydd för trädet.

Alen är ett undantag och fäller gröna blad. Man tror det beror på att alens blad innehåller höga kvävehalter.

När solljuset minskar allt mer på vintern släpper träden löven då de inte lika effektivt bidrar till fotosyntes.

Björkar sticker ut från andra träd med sina vita stammar. Att ha ljus stam är fördelaktigt för träd som växer i norr då vit bark reflekterar mer av solstrålarna. Det gör att trädet kan hålla en lägre temperatur. Genom att trädet konstant är kallt minskar risken för sprickor i barken där sjukdomar och skadedjur kan ta sig in. Vad som rent kemiskt orsakar vit färg i björkar verkar inte klarlagt. Men man tror att det kan vara döda celler som reflekterar mycket ljus och uppfattas som vitt av våra ögon.

Lite annan småfakta som jag hittat om träd:

- På Hawaii finns eukalyptusträd med regnbågsfärgad bark (helt naturligt alltså)

- I USA finns också världens giftigaste träd. Det heter Hippomane mancinella. Om man står under det och det regnar kan man få smärtsamma blåsor. Frukten är dödlig och rök från brinnande träd kan skada ögonen. 

- 2007 var världens högsta träd exemplar en amerikansk sekvoja i Kalifornien. Det var drygt 115 och en halv meter högt då det mättes 2007.

- 2019 var det högsta trädexemplaret i Sverige en gran i Mölnbacka som var 49.3 m högt.

- Om barn dör innan de fått tänder på ön Tana toraja i Indonesien är det en ritual att skära ett hål i ett träd och placera barnkroppen där. Trädet växer sen och sluter sig runt kroppen.

Jag har nu praktiserat min första vecka på miljökontoret i Eskilstuna. Ska nu försöka smälta allt jag lärt mig och ta helg.

Överlag har veckan varit rolig. Det är kul att man lär sig något nytt av alla ärenden. Miljöskydd är väldigt brett och kan gälla olika typer av verksamheter. Det gäller att lite snabbt sätta sig in i vad de gör vilket som sagt varit kul. Även inspektioner har varit intressanta och varierande då man kan hamna på olika platser. Dessutom känns det meningsfullt att jobba med miljöfrågor!

Utöver själva inspekterandet har det varit lärorikt att få vara med på möten och få förståelse för myndighetens roll och vad som kan göras. Som inspektör är man t ex ingen rådgivare. Det skulle bli en konstig situation att inspektera sina egna råd. Det man är intresserad av är att kontrollera att miljöbalken följs och att det finns rutiner som lämplig egenkontroll och riskbedömningar. Kan ibland kännas lite frustrerande att inte få rådge och att nöja sig med lagens nivå. Jag har även läst på om offentlighetsprincip som innebär att informationen av demokratiska skäl bör vara öppen. Men det finns undantag då det kan vara sekretessbelagt. Sen har jag deltagit i olika möten som kick- off för verksamhetsplan, APT och ärendemöten. Dessa möten har varit lärorika för att förstå kommunens arbete och roliga. Det är intressant att höra en grupp samarbeta för att utveckla en verksamhet.

En häftig sak med växter är att de har en dygnsrytm. Det fungerar genom att de innehåller pigment som kallas fytokrom. Det finns två former av fytokrom det ena är känsligt för ljus med röda våglängder som träffar växten dagtid. Den andra formen av fytokrom är känsligare för ljus med lägre våglängder som är vanligare på natten. Genom att halterna av olika fytokrom- former varierar relativt varandra avgör växten om det är natt eller dag. Det kan ta sig uttryck genom att växten öppnar eller sluter sina kronblad vissa tider. 

Foto hämtat från pixabay

En av de häftigaste naturupplevelser jag varit med om var när jag besökte waitomo caves på Nya Zeeland och såg lysmaskar i grottan. Otroligt häftigt med djur som kan lysa! Men hur kommer det sig att de kan det?

Processen som lysmaskar använder för att lysa kallas bioluminiscens. Lysmaskarna har ljusproducerande organ som innehåller ämnet luciferin. Med hjälp av enzymer luciferas kan luciferin reagera med syre. Resultatet av reaktionen blir oxiluciferin och energi som strålar ut från insekten som ljus. Oxiluciferinet omvandlas sen tillbaka till luciferin och processen kan börja om på nytt. En väldigt lite del av energin omvandlas till värme i processen. Det är därför ett väldigt effektivt sätt att producera ljus. Även eldflugor producerar ljus via bioluminiscens. 

Anledningen till att honor lyser anses vara för att locka till sig hanar. Men även lysmasklarver lyser vilket man är osäker på anledningen till. Förslag har varit att de gör det för att verka illasmakande och avskräcka rovdjur. Larvernas blod innehåller ett ämne som kallas lucibufagin som grodor tycker smakar illa så det är en möjlig teori. Dessutom borde anledningen till att lysa, vilken den än är, vara viktig för larven då ljus gör den lättare att upptäcka. Men om det avskräcker rovdjur skulle det troligen vara en fördel istället för risk och därför gå att förklara evolutionärt.

Det finns inte bara lysmaskar i grottor på andra sidan jordklotet utan även i Sverige. I Sverige finns det 2 arter av lysmask: den större Lampyris noctiluca och den mindre Phosphaenus hemipterus. De kan synas längs med ängskanter efter skymningen juni- augusti. 

Foto hämtat från pexels

Lite fascinerande fjärilsfakta som jag hittat:

- Små nattfjärilar flög förmodligen omkring bland dinosaurier för fossila fynd visar att de första nattfjärilarna fanns för 140 miljoner år sen. Det äldsta spåret efter en dagfjäril är däremot 40 miljoner år gammalt. Men de första människorna dök upp för 5 miljoner år sen så vi har alltid haft fjärilar runt oss.

- Många fjärilar kan känna av kemiska ämnen i en växt och lägger på det sättet ägg på växter som deras larver äter.

- Det finns larver som tar upp gift i kroppen för att inte bli byten för fåglar.

- De flesta fjärilar äter vegetabiliskt men det finns en art (Laetilia coccicidivora) vars larver äter kött. De äter till exempel bladlöss. 

- Fjärilar livnär sig på olika sätt som fullbordade. Det finns dem som lever på saft från rutten frukt eller suger upp vätska från djurkadaver. Det finns fjärilar som sprider sjukdomar mellan djur eftersom de livnär sig på vätska från deras ögonvrår. Vissa fjärilar äter inte alls utan lever på näringen de fick från larvstadiumet. De fjärilarna utvecklar inte alltid munnar. Istället har de smaklökar på fötterna för att välja lämpliga växter att lägga ägg på.

- Vissa fjärilar övervintrar som fullbildade fjärilar. Det gäller till exempel polygonia- arter. 

- En sydamerikansk nattfjäril, belenoptera sanguine, ser ut som ett visset blad vilket kamouflerar den. En annan sydamerikansk fjäril, sigra liris, liknar också ett gammalt blad men har även vita oregelbundna fält på vingarna vilket gör att den liknar ett halvt nerbrutet blad.

- Vissa nattfjärilshonor saknar vingar.

- I syd och centralamerika finns en fjäril, haetera macleannania, med genomskinliga vingar vilket ger den ett spöklikt utseende. Den har färre fjäll på vingarna än andra fjärilar vilket gör den svårare att se. 

- Det finns bara ett släkte av fjärilar som låter när de flyger. Arter inom släktet Hamadryas gör knäppande ljud med sina vingar när de flyger.

- Fjärilar kan inte flyga om deras kropptemperatur hamnar under 30 grader celsius.

- Fjärilar kan se färgerna rött, grönt och gult och även ultraviolett ljus.

- I genomsnitt flyger fjärilar cirka 20 km/h men vissa arter kan komma upp i 40 km/h.

- Världens största fjäril med avseende på vingbredd är thyrsania agrippina. De kan mäta 30 cm mellan vingspetsarna. Den största fjärilen sett till vingyta är coscinocera hercules. De kan ha en vingyta på 645 kvadratcentimeter (Nästan som ett A4 papper). Syradvärgmalen anses vara världens minsta fjäril med ett vingspann på 4 mm.

- Citronfjärilen är den art som, såvitt vi vet, blir äldst. De kan bli 10 månader gamla.

Vete, sädesslaget som i boken ”Sapiens” beskrivs som det som förändrade människors liv från samlare till jordbrukare. Enligt boken ledde det inte till ett bättre liv. Människorna fick arbeta hårdare och drabbades av förslitningsskador. Kosten blev ensidigare och vid dåligt väder kunde skördarna förstöras och svält utbryta. Med jordbrukarsamhället kom ägande och därmed krig och konflikter. Enligt författaren uppstod situationen troligen ogenomtänkt. Människorna upptäckte vetet och ökade i antal. De blev beroende av det och tvungna att fortsätta odla. För vetets del var det en evolutionär framgångssaga. Ibland tänker jag på det nu när tekniken utvecklas. Hur utveckling liksom kan ta över och låsa fast människor i situationer.

Vete är det spannmål som odlas mest i Sverige (Jordbruksverket). Vete odlas på nästan 15 % av Sveriges åkerareal (saltåkvarn). Vete delas in i höstvete som sås på hösten och vårvete som sås på våren. Höstvete är vanligast i Sverige, 2,2 miljoner ton höstvete skördas i Sverige varje år (lantmännen). Det utgör 41 % av Sveriges totala spannmålsskörd. Vårvete utgör 7 % av spannmålsskörden. Vete finns i produkter vi äter ofta: bröd, flingor, pasta, fikabröd... 

Det brukar gå att odla vete på styv lerjord utan att plöja. Men om vete ofta odlas är det bättre att plöja då gamla veterester kan sprida sjukdomar. Det finns flera skadegörare på vete. Svartpricksjuka är till exempel en smitta som sprids med regndroppar och drabbar vete vid regnigt väder under vår och sommar. Snömögel är en svamp som gynnas av att snötäcket ligger kvar länge. Vetedvärgsjuka är ett virus som sprids med den randiga dvärgtriten (en insekt). Viruset överlever i levande växter och jordbearbetning minskar därför risken för virusspridning. Andra skadegörare är gulrost, vetemyggor och sädesbladslöss. För att undvika skadegörare används jordbearbetning, olika växtföljder och kemiska bekämpningsmedel. Olika sorter av vete är olika känsliga så man väljer även sorter som är mer lämpade för den aktuella platsen.

Foto hämtat från pexel.