Foto hämtat från pixaby. Uppladdat av PublicDomainPictures.

Vad är ett bi och hur lever dem? Jag tror intresset för dem har väckts mycket på senare år. I och med rapporter om bidöd har folk blivit mer medvetna om dem och intresserad av deras roll i näringskedjan. Själv fascinerades jag mycket av romanen ”binas historia”. 

Det finns tama bin ”honungsbin” som sköts av människor och är domesticerade. Det finns även flera arter av vilda bin. Humlor är till exempel en sorts vilda bin (Naturskyddsföreningen). Bin kan alltså se väldigt olika ut och leva på olika sätt. De domesticerade honungsbina lever till exempel i familjegrupper med drottning och även humlor lever i familjer. Men många bin lever ensamma, solitära liv. Bina kan bo lite olika. En del gräver bon i marken medan andra bor i trädstammar eller gamla sorkbon. Bin äter nektar i blommor och även där skiljer sig arterna. Vissa äter nektar från flera blommarter medan andra är mer specialiserade. De olika bina är även aktiva olika tider på året. En del på våren, andra sommaren eller hösten. Ur naturvårdssynpunkt är det viktigt att bevara de olika arterna då de har olika funktioner. Det finns 270 arter vilda bin i Sverige och en tredjedel av dem är rödlistade. 

Bin förknippas mycket med att producera honung men de är ännu viktigare som pollinatörer. En tredjedel av vår mat kommer från växter som bin pollinerar. Blommor måste sprida pollen mellan sig för att föröka sig. Bin sprider pollen, ibland bara som en effekt av att det följer med när de äter nektar men de samlar även pollen medvetet till sina larver. Nektar innehåller framförallt socker som bina utnyttjar som energi. Pollen innehåller mer protein vilket nyttjas av honorna när de ska producera ägg och sen matar de larverna med pollen under deras tillväxt.

De vilda bina producerar inte honung som de domesticerade honungsbina. Honungsbina producerar honung som en energireserv för vintern. Honungsbina lever som sagt i samhällen. Det kan finnas cirka 50 000 bin i ett bisamhälle (naturskyddsföreningen). Där finns det bin som samlar nektar som de lämnar till ”husbin” som tar med det och lagrar som honung. Enzymer från binas saliv blandas med nektaren och spjälkar den till fruktsocker och druvsocker som utgör honungen. Fruktsocker och druvsocker är enkla sockerarter vilket gör honung mer hälsosam för människor att äta. Då sockret redan spjälkats slipper människokroppen spjälka det. Det medför jämnare blodsockernivå. Honung anses även vara hälsosamt att äta på grund av antibakteriella och antiinflammatoriska egenskaper. Det verkar även kunna gynna vissa bra tarmbakterier.

Fotot hämtat från pixaby. Uppladdat av PollyDot.

När biodling bedrivs tar människor all honung från kupan. Istället fodras bina med sockervatten. Vaxet som bina bygger bo av tas också och används till bland annat kosmetika produkter. Det förekommer att biodlaren klipper av en bit av drottningens vinge för att hindra samhället från att flytta. Bina utnyttjas även inom jordbruk. Då vilda bin minskat i antal flyttas kupor med honungsbin till odlingar för att öka skördarna. Transporten verkar stressa och förvirra bina. Därför skulle det vara mer etiskt och hållbart att främja livsmiljön för vildbin vid åkrar genom att tex ha blommande växtlighet vid åkerkanterna. 

Anledningar till att bina hotas är bland annat färre blommor i fält. I stället finns större och mer homogena odlingslandskap. Vildbin flyger inte så långa sträckor (upp till någon km) och har svårt att överleva om det är glest av blommor de äter från (naturskyddsföreningen). Honungsbin drabbas inte lika mycket av det som vilda bin då de flyger längre sträckor och biodlaren kan flytta deras kupa om få blommor finns i området. Det verkar som att konkurrens mellan honungsbin och vildbin kan uppstå vid matbrist. För vilda bin kan det även vara svårt att hitta boplatser då träd tas bort runt åkrar. Bin påverkas också negativt av bekämpningsmedel inom jordbruket. Bekämpningsmedel i pollen kan tillexempel leda till att larver inte växer ordentligt. Bland honungsbin är sjukdomen varroa ett problem. Varroa är ett virusspridande kvalster som gör honungsbiet sjukt.

Lite fascinerande fakta jag hittade om bin:

- Honungsbin kan flyga flera kilometer från kupan medan vilda bin snarare flyger några 100 meter, kanske upp till en km, från sina bon.

- Bin har en inbyggd kompass och navigerar med solen som riktmärke.

- Bin kan kommunicera genom dans för att visa vägen till en plats med mycket mat. Snabbare dans verkar betyda att maten finns närmare. 

- På vintern sitter honungsbina tillsammans som en boll med drottningen i mitten. Övriga bin roterar och turas om att vara ytterst.

- En del ensamlevande bin ”tapetserar” väggarna till sina bon med blomblad.

Foto hämtat från pixaby. Uppladdat av Myriams- Fotos.