Foto hämtat från pixabay. Uppladdat av Daria- Yakoleva.

Vi svenskar fikar väldigt mycket. Många av oss har som vana att dricka en kopp kaffe på rasten. Enligt naturskyddsföreningen dricker en genomsnittlig svensk 1000 koppar kaffe under ett år. Men hur produceras kaffe och är produktionen hållbar?

Kaffe produceras på olika håll runt om i världen. Brasilien är den största producenten enligt naturskyddsföreningen. Nästan var tredje kaffeböna kommer från Brasilien. Men det odlas även i ett 80- tal andra länder till exempel i Vietnam. Det odlas även i östra Afrika, i länder som Etiopien, Kenya och Kongo. I Etiopien finns fortfarande viltväxande kaffe som dock är hotat. Den genomsnittliga skörden är 800 kg per hektar enligt FAO, men det är stora skillnader mellan länder. 6 % av den totala arealen för allt kaffe som odlas i hela världen odlas ekologiskt (Naturskyddsföreningen). 

Hur kaffet odlas skiljer sig mycket. Dels mellan länder och dels mellan kaffeplantor. Det finns två huvudtyper av kaffe, Arabica och Robusta. De odlas lite olika då Arabica är värmekänslig och odlas i lägre temperaturer än Robusta. Arabica odlas även på högre höjd än Robusta. Kaffe odlas med fördel i skugga av andra träd. Det skapar en liknande miljö som för viltväxande kaffe. Det motverkar dessutom ogräs och minskar risken för sjukdomar. Forskare har också upptäckt att många fågelarter trivs vid de skuggiga kaffeodlingarna. I många länder (till exempel Brasilien som har störst produktion) odlas kaffe i stora monokulturer. I dem plantagen används dessutom mycket bekämpningsmedel. Den typen av odlingar har visat sig vara känslig för skadedjur och innebära minskad biologisk mångfald. Problemen med skadedjur och mindre biologisk mångfald hänger ihop. Med de stora plantagen minskade till exempel antalet fåglar vilket gynnade många skadedjur. De många skadedjuren ledde till att mycket bekämpningsmedel användes vilket påverkade den biologiska mångfalden negativt. 

Foto hämtat från pixabay. Uppladdat av danramirez.

Kaffebönan är egentligen frön. I varje bär ligger 2 bönor inbäddade. För att underhålla produktionen mellan skördarna rensar bönderna ogräs och beskär träden. Men skörden är den del i produktionen som kräver mest jobb. Man ser på färgen när bären är mogna för skörd (de blir röda istället för gröna). Bären mognar dock ojämnt och plockas de vid samma tillfälle blir kvaliteten sämre än om de plockas i omgångar. Efter skörden kan kaffet processas på flera olika sätt. Traditionellt sprids bären ut för att torkas innan fruktköttet avlägsnas. En annan metod är att ta bort fruktköttet med mekaniskt och sen jäsa bären i vatten för att få bort det sista fruktköttet. Den processen riskerar att leda till vattenföroreningar. Sen sker rostning och malning.  

I många fall används starka bekämpningsmedel inom produktionen. Omfattningen varierar. Generellt används mer bekämpningsmedel i Latinamerika än i Afrika (naturskyddsföreningen). Det förekommer oftare på plantager än i småbruk. I Brasilien används 15 kg bekämpningsmedel per hektar. Det är dock svårt att bedöma kemikalieanvändning utifrån ytor då kemikalierna är olika giftiga. Några gram av en sort kan skada en lika stor yta som flera kg av en annan sort. Kemikalierna används för att minska ogräs, skadedjur och svampsjukdomar. Flera av kemikalierna som används (disulfoton, klorpyrifos, endosulfan, lindan och parakvat) är förbjudna inom EU. Problem med kemikalierna är att de påverkar ekossystem genom att skada flera arter. I många fall utvecklar dessutom skadedjur och ogräs resistens efter en tids besprutning. De innebär hälsorisker för odlarna och kan även innebära risker för konsumenterna. Det finns flera rapporter om bönder som dött till följd av förgiftning från bekämpningsmedlen (naturskyddsföreningen). Studier har påvisat kemiklaierester i urin hos människor efter att ha druckit kaffe (naturskyddsföreningen). Det finns inget program för att regelbundet testa kemikaliehalterna i kaffe varken i Sverige eller Eu.

Bortsett från kemikalieanvändningen finns det några andra möjliga hållbarhetsproblem inom produktionen. Till exempel att skogsområden som utgör viktiga ekosystem skövlas för att ge plats åt kaffeproduktion. Samtidigt har produktion av kaffe i skugga visat sig ha positiva effekter på biologisk mångfald. De är inte lika rika miljöer som skogarna de ofta ersätter men ses som ett bättre alternativ än andra jordbrukslandskap man tror annars skulle bedrivas där. Därför betraktas ofta de odlingarna som positiva för miljön. Mycket vatten används inom kaffeproduktion. Dels för att jäsa bort fruktkött och dels för att vattna. Det kan leda till hårt tryck på vattenresurserna inom vissa länder. Miljöekonomiska har beräknat att det går åt 140 liter vatten per kaffekopp.

Kaffe innebär ju en försörjning för många människor men de har ofta dåliga arbetsvillkor där de till exempel riskerar förgiftning. Ofta är det säsongsarbetare som har hand om skörden. De kan tjäna omkring 15-20 om dagen. Barn brukar inte anställas men det förekommer att de hjälper föräldrarna. Barnens skolgång drabbas dessutom då föräldrarna säsongsarbetar. Enligt fairtrade har många kaffeodlare svårt att leva på produktionen. När det blir svårt att leva på produktionen ökar risken för barnarbete. Fairtrade ger bönderna en premie vilket kan leda till att barnen till exempel kan studera vidare. Därför kan det göra stor skillnad för bönderna att köpa fairtrade- märkt kaffe. Kemikalier är ett stort problem för bönderna. I en studie i Jamaica hade de flesta kaffeodlarna sjukdomssymptom orsakade av bekämpningsmedlen (naturskyddsföreningen). Ofta har inte arbetarna skyddsutrustning eller utbildning kring vilka kemikalier som används och deras hälsoeffekter. Genom att välja ekologiskt kaffe bidrar man till mindre kemikalier och bättre arbetsvillkor för bönderna. 

Klimatförändringar oroar många kaffebönder. Ökande mängder regn och högre medeltemperatur i Colombia har till exempel försvårat odling av Arabica (svt, 2011). Det leder till att fina kaffesorter ersätts med mer tåliga. Tillexempel har Arabica plantan Caturra, som ger fint kaffe men är svårodlad, bytts ut i Colombia. Colombiska forskare har istället tagit fram en ny sort de kallar Castillo i de egna labben. När det regnar alltför kraftigt sköljs jord bort och då får plantorna mindre näring. När odlarna är fattiga kan det vara svårt för dem att anpassa sin produktion till ett nytt klimat och de blir då extra utsatta.

Foto hämtat från pixabay. Uppladdat av suju.

Snart dags för tiden då träden blir färgglada. Jag gillar känslan av stabilitet som kommer från träd.

Träden är uppbyggda med rötter som tar upp vatten och näring ur marken och blad och barr som innehåller klorofyll vilket innebär att fotosyntes kan genomföras där och ge trädet energi. Blad och barr tar upp både solljus och koldioxid som finns i luften. Anledningen till att träd har grenar är för att bladen ska spridas ut och inte skugga varandra. Även stammens syfte är att få upp bladen högt där de är oskuggade. Rent kemiskt består trädstammar framförallt av cellulosa (ca 50%), hemicellulosa (ca 30%) och lignin (ca 15-35%). Endast omkring 1 % av ett träd anses leva. Omkring 99% av trädcellerna är döda. Det som lever är löven, rottips och floeem.

Klorofyll är grönt pigment i bladen som fångar upp solljus till fotosyntes. Klorofyll är ljuskänsligt och behöver dels ljus för att produceras och kan dels bli förstört av alltför starkt ljus. Bladen är gröna på sommaren då de får mycket solljus vilket ökar produktionen av klorofyll. På hösten minskar däremot halten klorofyll och bladen tappar sin gröna färg. De blir istället gula. Den gula färgen kommer av gula pigment som kallas karotinoider. De finns hela tiden i bladen men framträder inte då det finns mycket klorofyll. 

Vissa träd får röda blad. Den röda färgen kommer från antocyaniner som trädet producerar. Det bildas när socker från fotosyntesen koncentreras i bladen där det reagerar med vissa proteiner. Det är samma pigment som gör äpplen röda. Halterna av antocyaniner påverkas av omgivande miljö. Det bildas mer vid mycket solsken, torka och vid plus temperaturer. Soliga, torra höstar ger därför ”finare” röda löv än molniga och regniga. Studier har visat att den röda färgen stoppar solljus och man tror därför den fungerar som ett solskydd för trädet.

Alen är ett undantag och fäller gröna blad. Man tror det beror på att alens blad innehåller höga kvävehalter.

När solljuset minskar allt mer på vintern släpper träden löven då de inte lika effektivt bidrar till fotosyntes.

Björkar sticker ut från andra träd med sina vita stammar. Att ha ljus stam är fördelaktigt för träd som växer i norr då vit bark reflekterar mer av solstrålarna. Det gör att trädet kan hålla en lägre temperatur. Genom att trädet konstant är kallt minskar risken för sprickor i barken där sjukdomar och skadedjur kan ta sig in. Vad som rent kemiskt orsakar vit färg i björkar verkar inte klarlagt. Men man tror att det kan vara döda celler som reflekterar mycket ljus och uppfattas som vitt av våra ögon.

Lite annan småfakta som jag hittat om träd:

- På Hawaii finns eukalyptusträd med regnbågsfärgad bark (helt naturligt alltså)

- I USA finns också världens giftigaste träd. Det heter Hippomane mancinella. Om man står under det och det regnar kan man få smärtsamma blåsor. Frukten är dödlig och rök från brinnande träd kan skada ögonen. 

- 2007 var världens högsta träd exemplar en amerikansk sekvoja i Kalifornien. Det var drygt 115 och en halv meter högt då det mättes 2007.

- 2019 var det högsta trädexemplaret i Sverige en gran i Mölnbacka som var 49.3 m högt.

- Om barn dör innan de fått tänder på ön Tana toraja i Indonesien är det en ritual att skära ett hål i ett träd och placera barnkroppen där. Trädet växer sen och sluter sig runt kroppen.

Jag har nu praktiserat min första vecka på miljökontoret i Eskilstuna. Ska nu försöka smälta allt jag lärt mig och ta helg.

Överlag har veckan varit rolig. Det är kul att man lär sig något nytt av alla ärenden. Miljöskydd är väldigt brett och kan gälla olika typer av verksamheter. Det gäller att lite snabbt sätta sig in i vad de gör vilket som sagt varit kul. Även inspektioner har varit intressanta och varierande då man kan hamna på olika platser. Dessutom känns det meningsfullt att jobba med miljöfrågor!

Utöver själva inspekterandet har det varit lärorikt att få vara med på möten och få förståelse för myndighetens roll och vad som kan göras. Som inspektör är man t ex ingen rådgivare. Det skulle bli en konstig situation att inspektera sina egna råd. Det man är intresserad av är att kontrollera att miljöbalken följs och att det finns rutiner som lämplig egenkontroll och riskbedömningar. Kan ibland kännas lite frustrerande att inte få rådge och att nöja sig med lagens nivå. Jag har även läst på om offentlighetsprincip som innebär att informationen av demokratiska skäl bör vara öppen. Men det finns undantag då det kan vara sekretessbelagt. Sen har jag deltagit i olika möten som kick- off för verksamhetsplan, APT och ärendemöten. Dessa möten har varit lärorika för att förstå kommunens arbete och roliga. Det är intressant att höra en grupp samarbeta för att utveckla en verksamhet.