Vete, sädesslaget som i boken ”Sapiens” beskrivs som det som förändrade människors liv från samlare till jordbrukare. Enligt boken ledde det inte till ett bättre liv. Människorna fick arbeta hårdare och drabbades av förslitningsskador. Kosten blev ensidigare och vid dåligt väder kunde skördarna förstöras och svält utbryta. Med jordbrukarsamhället kom ägande och därmed krig och konflikter. Enligt författaren uppstod situationen troligen ogenomtänkt. Människorna upptäckte vetet och ökade i antal. De blev beroende av det och tvungna att fortsätta odla. För vetets del var det en evolutionär framgångssaga. Ibland tänker jag på det nu när tekniken utvecklas. Hur utveckling liksom kan ta över och låsa fast människor i situationer.

Vete är det spannmål som odlas mest i Sverige (Jordbruksverket). Vete odlas på nästan 15 % av Sveriges åkerareal (saltåkvarn). Vete delas in i höstvete som sås på hösten och vårvete som sås på våren. Höstvete är vanligast i Sverige, 2,2 miljoner ton höstvete skördas i Sverige varje år (lantmännen). Det utgör 41 % av Sveriges totala spannmålsskörd. Vårvete utgör 7 % av spannmålsskörden. Vete finns i produkter vi äter ofta: bröd, flingor, pasta, fikabröd... 

Det brukar gå att odla vete på styv lerjord utan att plöja. Men om vete ofta odlas är det bättre att plöja då gamla veterester kan sprida sjukdomar. Det finns flera skadegörare på vete. Svartpricksjuka är till exempel en smitta som sprids med regndroppar och drabbar vete vid regnigt väder under vår och sommar. Snömögel är en svamp som gynnas av att snötäcket ligger kvar länge. Vetedvärgsjuka är ett virus som sprids med den randiga dvärgtriten (en insekt). Viruset överlever i levande växter och jordbearbetning minskar därför risken för virusspridning. Andra skadegörare är gulrost, vetemyggor och sädesbladslöss. För att undvika skadegörare används jordbearbetning, olika växtföljder och kemiska bekämpningsmedel. Olika sorter av vete är olika känsliga så man väljer även sorter som är mer lämpade för den aktuella platsen.

Foto hämtat från pexel.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När jag var ute på promenad igår noterade jag att kanadagässen vid ån var borta. Blev lite nyfiken på vart, och när, de flyttar.   Kanadagåsen (Branta canadensis) är en nordamerikansk art. Den har sedan inplanterats i vissa europeiska länder (och...

   Foto hämtat från pixabay. Uppladdat av Daria- Yakoleva.    Vi svenskar fikar väldigt mycket. Många av oss har som vana att dricka en kopp kaffe på rasten. Enligt naturskyddsföreningen dricker en genomsnittlig svensk 1000 koppar kaffe under ...

  Snart dags för tiden då träden blir färgglada. Jag gillar känslan av stabilitet som kommer från träd.   Träden är uppbyggda med rötter som tar upp vatten och näring ur marken och blad och barr som innehåller klorofyll vilket innebär att foto...

  Jag har nu praktiserat min första vecka på miljökontoret i Eskilstuna. Ska nu försöka smälta allt jag lärt mig och ta helg.   Överlag har veckan varit rolig. Det är kul att man lär sig något nytt av alla ärenden. Miljöskydd är väldigt brett ...

   En häftig sak med växter är att de har en dygnsrytm. Det fungerar genom att de innehåller pigment som kallas fytokrom. Det finns två former av fytokrom det ena är känsligt för ljus med röda våglängder som träffar växten dagtid. Den andra formen ...