Foto hämtat från pixaby

Jordgubbar är ju väldigt starkt förknippade med sommar. Här kommer ett inlägg med information om dem som jag har sökt upp. Jordgubbar är lite speciella då de inte är en art utan en hybrid som odlats fram genom korsning av två smultronarter. För att få den smak man ville ha användes scharlakanssmultron från östra Nordamerika och för att de skulle bli stora användes jättesmultron från Chile (POM- programmet för odlad mångfald). Korsningen mellan smultronen påbörjades i Frankrike runt 1740- talet och jordgubbar introducerades i Sverige på slutet av 1700-talet. Jordgubbarnas latinska namn är Fragaria x ananassa och de ska därför ha kallats för ananassmultron när de först introducerades i Sverige. Vetenskapligt sett är jordgubben inte ett bär utan en så kallad skenfrukt. Den är en ”uppsvälld blombotten” och de gula prickarna på är de riktiga frukterna. Jordgubbsplantan tillhör familjen rosväxter. 

I Sverige konsumeras 15 000 jordgubbar varje år (naturskyddsföreningen). Odlingar sker över hela Sverige men framförallt i skåne och Blekinge. Odlingssäsongen i Sverige varar från slutet av maj till början av september. Långa dagar och svala nätter ger bra förutsättningar. Jorden bör vara genomsläpplig och väldränerad. Det underlättar om odlingen ligger i öppen terräng som gärna sluttar då jorden torkar snabbare under dem förutsättningarna. Man minskar då risken för svampangrepp då svamp trivs i fukt. Jordgubbar är anses allmänt vara svåra att odla då de är känsliga för insekt och mögelangrepp. Besprutning är därför vanligt (livsmedelsverket). I Sverige besprutas jordgubbsodlingar i snitt 7,8 gånger under växtsäsongen (naturskyddsföreningen). Jordgubbar är även känsliga för frost och torka.

Jordgubbar anses ha vissa positiva hälsoeffekter. De innehåller tillexempel mycket c-vitamin och folat (livsmedelsverket). C-vitamin är en organisk syra som bland annat hjälper kroppen att ta upp järn. C-vitamin har även funktioner som stärker hud, tänder och skelett. Förutom c- vitamin innehåller jordgubbar antioxidanter som har antiinflammatoriska effekter. Enligt mittkok.expressen.se är svenska jordgubbar ofta sötare än utländska. Det beror på att vi har svala nätter vilket gör att färre sockerarter förbrukas i plantan.

Samtidigt som jordgubbar är nyttiga och uppskattade oroar besprutningen. Livsmedelsverket menar att det inte är någon fara och hänvisar till deras stickprovskontroller 2018. Där hittades inga prover med halter av bekämpningsmedel över gränsvärdena. De menar även att svenska jordgubbar generellt innehåller mindre bekämpningsmedel än importerade jordgubbar. Naturskyddsföreningen påpekar dock att jordgubbar är bland de mest besprutade grödorna. De varnar för att det saknas kunskap om hur miljö och hälsa långsiktigt kan påverkas av besprutningen. Världsnaturfonden har varnat för spanska jordgubbar då odlingar tär på naturresurserna. Vatten leds illegalt till odlingarna vilket har dränerat området. Det ska ha lett till att floden Rocina torkats ut. Jordgubbarna skyddas även av långa plasttunnlar vilket har lett till att plastavfall spridit sig. 4500 ton plast bedöms komma från odlingarna och hamna i omgivande miljö varje år. Dessutom används bekämpningsmedlet brommetan trots att det är förbjudet inom EU. WWF har därför uppmuntrat till bojkott av spanska jordgubbar. Extrakt skrev 2017 att miljöorganisationen Environmental Working Group mätt halterna av bekämpningsmedel i flera frukter och grönsaker. De fann att det kunde finnas rester från 22 olika bekämpningsmedel i en jordgubbe. Vissa av bekämpningsmedlen som hittades var såna som anses orsaka bidöd. EU-organet EFSA har också sett i mätningar att jordgubbar överstiger lagliga nivåer av rester från bekämpningsmedel. Men de ser inga risker med det utan har uttalat att bara för att den lagliga gränsen överskrids betyder det inte nödvändigtvis att säkerhetsgränsen överskrids. Personligen tycker jag det är ett konstigt uttalande då man borde kunna förvänta sig att lagarna följs. Särskilt när man har sett negativa effekter av odlingar som i spanien. Dessutom menar ju naturskyddsföreningen att kunskap om hur kemikalier påverkar miljön och vår hälsa på lång sikt saknas.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När jag var ute på promenad igår noterade jag att kanadagässen vid ån var borta. Blev lite nyfiken på vart, och när, de flyttar.   Kanadagåsen (Branta canadensis) är en nordamerikansk art. Den har sedan inplanterats i vissa europeiska länder (och...

   Foto hämtat från pixabay. Uppladdat av Daria- Yakoleva.    Vi svenskar fikar väldigt mycket. Många av oss har som vana att dricka en kopp kaffe på rasten. Enligt naturskyddsföreningen dricker en genomsnittlig svensk 1000 koppar kaffe under ...

  Snart dags för tiden då träden blir färgglada. Jag gillar känslan av stabilitet som kommer från träd.   Träden är uppbyggda med rötter som tar upp vatten och näring ur marken och blad och barr som innehåller klorofyll vilket innebär att foto...

  Jag har nu praktiserat min första vecka på miljökontoret i Eskilstuna. Ska nu försöka smälta allt jag lärt mig och ta helg.   Överlag har veckan varit rolig. Det är kul att man lär sig något nytt av alla ärenden. Miljöskydd är väldigt brett ...

   En häftig sak med växter är att de har en dygnsrytm. Det fungerar genom att de innehåller pigment som kallas fytokrom. Det finns två former av fytokrom det ena är känsligt för ljus med röda våglängder som träffar växten dagtid. Den andra formen ...